Alltid när jag varit bortrest och haft kul, blir det deppigt när jag kommer hem, framför allt när jag är ensam.Vet inte varför, för det går över ,och vardagslunken är trivsam i sej.Förmodligen är det förändringen ,som är jobbig,det roliga är över,och nu börjar vardagen igen.
Speciellt nu, är det säkert värre! Jag kan inte förflytta mej, jag kan inte köra bil,jag kan inte gå ut, ej motionera.Jag har ont i det benet ,jag inte bröt,säkert överansträngning,men det gör ont ändå..
Idag blev Henrik,min granne, räddningen.Han tog med mej till Maxi, för inköp.Där träffade jag min gamla kompis Gunilla,Det
blev kramar och mycket skratt o prat,en liten stund!
Hon bor sedan många år i Perstorp.
Tack Henrik!
Nu ska jag se framåt!!Bara 3 nätter tills dess.På tisdag ska gipset bort,sedan börjar rheab.Våren är på väg,man kan vara ute mera!
Hoppas ni har det bra,kära bloggläsare!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar